Gabriella - Mamma till Lex & Julle ♡

Nu är jag tillbaka på sjukan och bara tanken på detta stället ger mig ångest. Så nu sitter jag här och hör Julius snutta på nappen och känner en fet jävla sten över mig. Ett berg.

Jag trodde syrgasen såg bra ut. Men när jag kom fick jag höja den. Han är blek och jag tycker han är lite mörk runt ögonen. Han mår ofta illa och kräks. Han är inte hård i magen längre så nu är det inte pga det. 

En av sköterskorna hade kommit in tillhuggits när Andreas duschade för att den larmade om att han låg för lågt på syret. Han hade tagit ur grimman en stund men han hade inte legat lågt länge men då var han jätte blekning lite blå om läpparna. Varför?

Hade han legat still på låg syresättning hade det inte varit så konstigt men nu hade den bara glidit ner snabbt och han fick tillbaka grimman snabbt. 

NÄR ska vi få svar?! Hur kan det vara så jävla svårt att få reda på vad det är för fel på vår lilla kille?? 

Jag vill bara att vi en dag ska kunna sänka syrgasen och stänga av den helt. Men när fan ska det ske?

Och nu ska vi få komma hem. Läkarna fortsätter utredningen och letar fel men allt ser ju bra ut. Alla prover ser bra ut jämt! Jag vill bara att nått prov ska komma tilllbaka mindre bra bara för att vi ska kunna hitta nått. Någon orsak till detta. Det låter kanske konstigt? Men egentligen, vem som helst måste ju förstå att det är så mycket värre att sitta och inte veta ett skit än att faktiskt veta vad och kunna behandla för det. 

Jag har sagt detta tusen gånger, men jag är TRÖTT på detta nu!! Jag vill hem till Lexus och Andreas. MED Julius utan massa jävla syrgas och mediciner. 

Bajshål.