Cant wait
Skrev ett lååångt inlägg igår viatelefonen men som vanligt jävlas appen. Jag blir så sugen på att blogga ordentligt är jag läser andra bloggar som bloggar om sitt vardagsliv och delar med sig av lite bilder. Jag är nog lite blogg beroende. Älskar att läsa mysiga bloggar om andra människors vardagsliv. Vet inte riktigt varför? Det blir nästan som att läsa en bok, börjar man läsa och "lära känna" personen som skriver så kan man inte riktigt sluta. Jag läser kissies blogg ibland trots att jag verkligen inte gillar den människan. Förstår inte ens varför.. för hon bloggar ju inte direkt öppet om sitt liv.
Nog om det, en dag kanske jag orkar skärpa tilll mig. ;)
Just nu längtar jag som en dåre tills denna spädbarns tid är förbi. Det här ju inte till vanligheterna att man längtar bort ifrån den tiden men med ett barn som inte är friskt vill man ju såklart inget hellre än att denna tid ska vara förbi så att han kan bli frisk någon gång så att han får leva ett vanligt bebisliv.
Vi har verkligen fått två helt olika bebisar. Lexus var ganska stor, 3875 g, stark redan som spädis, åt som en tok, det gick knappt att amma honom eftersom han var så ivrig och sög hårt som en dåre innan man ens lyckas lägga till honom ordentligt. Slogs och rev av frustration! phuuu! Det spelade ingen roll att jag hade litervis med mat, allt meck gjorde att det sinade sig och vi fick börja med ersättning.
Julius var pytte, 2463 g (om jag inte minns fel nu?) , vägrade äta, sa inte ett knyst. Nu föddes han ju sjuk men ändå. Han sondmatades från dag ett. Han tyckte mjölk smakade skit och kräktes så fort han fick det i munnen. Efter ett tag testade jag och amma och han var hur lätt som helst att få till tekningen med, problemet var att han inte orkade. Han sög en liiten stund sen stensomnade han. Det var ingen rolig historia kan jag ju meddela. sondmata samtidigt som han får ligga vid bröstet och öva, produktionen av mjölk gick igång som bara den men han åt ju inte så jag var ju tvungen att pumpa direkt efter han ätit och att sondmata går inte fort. En jävlig cirkel blev det och ont hade jag hela tiden! Stocknings varning varannan dag trots att jag skötte pumpningen. fyfan säger jag bara...så jag valde att sluta och börja ge ersättning. Då kom det andra problem. Det spelar ingen roll vad man gör känns det som.
Man försöker rätta till allt men så fort man ändrar något dyker något annat problem upp. Men dom säger ju att när bebis kommer upp över 6 månader brukar det bli lite bättre med kräkningar osv. Vi väntar just nu på att den mjölkfria ersättningen ska ge resultat och hittills idag ser det mycket bättre ut. Vi får bara hoppas att det håller i sig.
Tänk om jag hade orkat detta med att blogga, blogga på allvar. Hade ju varit ett gött extraknäck som mammaledig! Men det verkar ju vara alldeles för mycket jobb bakom en blogg, speciellt när man försöker ta sig upp och det skule jg nog aldrig orka hålla vid liv.
Nu när jag väl bloggar blir det lite luddigt om både dittan och dattan.
En sak jag tänkt dela med mig av innan men inte gjort (eller?) är att tipsa om en ansiktskräm jag provade ifrån apoteket. En vän till mig hade fått hem prover på en anti redness variant och jag blir ju lite röd runt näsan så jag tänkte att den lät bra och provade. Den var grym! Jag spran til apoteket och skulle köpa en stor men den fanns inte inne utan bara på nätet. Dock fanns det en annan av samma märke som jag tyckte lät lovande. Den är för känslig,lätt irriterad hud, så som övertrvätt och så. Det lät ju ultimat för mig och den är jättebra! Jag kör med dermalogicas rengöring (den tar ju ALDRIG slut) och Avene som återfuktande och resultatet kunde ju inte bli bättre!
Så för er som fortfarande inte hittat rätt, prova någon av Avenes krämer ifrån apoteket. Jag har en bekant med psoriasis som använder den anti redness varianten och han tycker den är grym. Den jag använder heter skin recovery cream men hittar den inte på apotekets sida. Bara den lite fetare varianten. Grymma är dom i alla fall och inte speciellt dyra!
